Våren 1986 köpte jag min första egna hund – Spookie – en bearded Collie, hon kostade 4000kr och jag hade sparat ihop varenda krona själv.

Varje år julstädar jag rosetterna och kastar en del, rosetter dammar man lämpligast med en vippa av strutsfjädrar, ett städredskap som jag rekommenderar. Prispokaler putsas, det är ganska krävande att vara hundsportare *skratt*

 

Prisväggen som halverats – på golvet ligger årets ”kasta bort hög”, det blev en ICA kasse.

 

Loppisfynd till hundarna, mjuka skinnfåtöljer för 75 kr/st. Biabäddarna som Viggo bitit sönder kostar nog ca 400 kr/st. I fortsättningen ska jag bara köpa hundsängar på loppis.

 

Visst är det juligt på sidan?

Gulliga Ruth har hjälp mig – jag tackar och bugar så ryggen nästan går av!

Besök hennes blogg ska ni få se en massa fint, ni hittar Ruts blogg under mina länkar.

Idag har jag hittat en upplyst plan, vilken räddning – nu kan jag inte skylla på att jag inte kan träna pga. mörker.

Ronek, Viggo och Helga testade grusplanen i kväll.

Några bilder – planen är mera upplyst än vad korten visar.

   Ronek

 

   till matte med bollen - Ronek har blivit jätte duktig att överlämna föremål

I Tvååker vad det julstämning, Jag och Mikael och Melker hälsade på den gamla tvååkerstomten som gick med rullator och höll på att tappa sitt skägg – stackare, han måste vara 1000 år minst.

Melker fick en häftig bil av tomten.

  Varje år tar hundarna ljusslingan ur granen och biter sönder, I år har jag överlistat hundarna, jag har gjort en ljusbåge, nu kan inte hundarna ta mina ljus - HOPPAS JAG???

Advent är en tid då jag blir pigg och glad, jag är uppe sent på kvällarna, uppe tidigt på morgonen och vad gör jag – JULSTÄDAR OCH PYSSLAR.

Jag är en jul älskare.

Nu har jag  hemlängtan till Dalarna!

 

Har försökt vara ute och knäppa lite kort men ett evigt regnande och haglande varje dag i stort, sätter stopp för det.

Några julkort inomhus har det blivit, att knäppa kort på en hel hög med hundar och en tvååring är inte lätt.....

   Luvan på sne och barnet vägrar le...

Det har varit mycket jobb och engagemang runt den trafikskadade Vorsters Viggo. Vi masserar och stretchar flera gånger om dagen, långsamma koppelpromenader.

Han kan stödja på benet som inte har höftkula men går mkt. illa.

Jag har varit i kontakt med en annan hundägare som haft en hund i liknande storlek som levde till den var 12 år utan höftkula, det har varit mycket jobb hela livet med den hunden.

Jag kom i kontakt med en mycket kunnig veterinär som heter Freddy Wegelius och efter samtal med honom så bestämde jag mig för att undersöka möjligheterna att ge Viggo en ny höftkula.

Jag har varit på Blåstjärnans djursjukhus i Göteborg, där finns två veterinärer som jobbar med höftledsproteser. Veterinären Gustav gjorde bedömningen att Viggos enda chans till att återfå ett så normalt liv som möjligt är att sätta in en ny höftkula i titan.

 

MEN, problemet med Viggo är att han inte är införsäkrad i Agria innan 4 månader vilket är kriterier för att få hjälp med operationen av en protes.

Efter samtal med Agria så uppmanade de mig att ändå skicka in veterinärernas utlåtande för bedömning.

Efter bara en dag ringer Agria med det glada beskedet att Viggo kommer få en ny kula bekostad av Agria.

 Kan man få en bättre julklapp!!!Tack Agria! I helgen är det utställning i Stockholm – vi håller våra tummar för Jenny och Case.

Ronek är anmäld till My dog i Göteborg i januari, det blir hans premiär utställning.

 Bilen då...... jo, den har varit på både service och hjulinställning, vi fick lite rabatt efter allt krångel.

Lycka är när det är vitt ute, det behöver inte vara mängder av snö bara det är fruset och vitt – tänk att jag inte väntat förgäves!!!

 

Carina har påmint mig om att Helga och Olga har namnsdag idag – det ska vi fira i kväll.

Idag skulle bilen på service hos Toveks i Varberg,  Jag och Melker åkte in i god tid och hade tagit med vagnen så vi kunde promenerar i stan och titta i affärer medan vi vänta på att bilen skulle bli färdig.

I receptionen sa de att bilen var klar om 2 timmar.

Jag och Melker gick och tog en morgon fika i väntat på att affärerna skulle öppna – han skötte sig fint och tittade på alla lastmaskiner som grusade hala parkeringar. Sedan gick vi till ÖB. Melker skötte sig jätte fint i 2minuter sedan kunde han liksom inte låta bli att dra ut en kartong med en traktor i – allt gick så fort – plötsligt låg minst 20 kartonger med traktorer på golvet, medan mamma plockade upp kartongerna skötte sig Melker fint, han satt och lekte förnöjsamt på golvet.

I nästa affär som var en möbelaffär med mycket glas och dyrbarheter så hade jag och Melker kommit överens om att han skulle sitta i vagnen –

innanför dörren så började han att åla sig upp ur åkpåsen, stående hojtande i vagnen om att han skulle gå sälv, försökte jag köra slalom med det vingliga ekipaget, efter att nästan tagit mig runt i butiken så hittade jag en lekhörna och Melker vann och fick komma ner – tänk vad man kan tjäna på att hojta och hoppa i vagnen!!

Nästa butik var Rusta, vi började med toaletten, här är favoritsysslan att trycka på larmknapparna som finns på handikapp toaletter – han gör alltid det men bara på GEKÅS har det kommit hjälpande personal, TACK OCH LOV!

När toa dörren äntligen öppnades så var det som att släppa fången fri.......... Melker försvann OCH var borta, det går fort när man är 2 år gammal och har mängder med spring i benen, jag tar lite längre tid på mig eftersom jag skulle backa ut vagnen från toaletten och akta mig för att köra ner något.

Jag leta och leta – RUSTA är stort, försiktigt ropade jag på Melker men inget svar och ingen unge – nu började oron komma.......... på Tomteavdelningen hörde jag ett välbekant pip ( vi säger så när vi leker kurragömma) bakom en stor runt tunna med massor av kylskåpsmagneter stod lintotten med ett pilimariskt leende – kom fram väste jag,

 Nähej sa Melker

 med hot om att jag skulle åka hem så kom han till slut fram men på vägen ut så lyckades han naturligtvis riva ner flera av magneterna på golvet och med RUSTAS höga kvalité så var det inte många som höll – bara att ersätta – nu har vi fixat årets julpyssel – att limma trasiga kylskåpsmagneter föreställande tomtar.

Efter att han hejjat och hallåat på tanter och farbröder (som han lätt charmar) klättrat på div. saker och med våld och högljudda rop blivit nersatt i vagnen återvände vi till Toveks för att hämta bilen efter 3 timmar.

BILEN var inte ens påbörjad, den stod kvar ute lika isig som när vi lämnade den, tro nu inte att jag tänkte vänta i ytterligare 2 – 3  timmar... NEJ, nu surna jag till och bad att få min bil utan att servicen var gjord och så åkte vi hem.

Få se om jag tänker åka tillbaka eller om det får bli Krister som fixar servicen.. skiter i ny bils garantin!

 

Väntar man på vinter i Halland så väntar man förgäves, här är det bara regn blåst och mörkt...... åhå vad jag längtar hem till Dalarna, inte för att det är vidare till snö där heller ännu men det är fruset på marken i allfall.

Mammas papillon Opsi leker med Buldoggen Sally på sjön.

 __________________________________________________________

Under helgen har vi haft kursavslutning.

Vi avslutade med träningstävling i Marias fina ridhus i väröbacka, att få träna till musik var lyxigt och gjorde att man blev på extra gott humör – tack alla mysiga kursdeltagare för gott fika och många skratt – på återsende.

 Tack! våran pedagogiska, påhittiga, positivt  petiga instruktör Mona.

Efter kursavslutningen åkte jag vidare till Vårgårda på PON träff.

Bra anordnat, bra boende, god mat och med trevliga rasentusiaster.

På Söndag spårade hela gänget med sina PON, Helga växlade snabbt över från lydnaden till spåret... Ja, efter att jag sagt kommandot spår – vi har inte spårat på flera år om jag ska vara ärlig.

Rehabiliteringen av den trafikskadade Vorster Viggo går framåt, det är mycket jobb, han ska nu stretchas och masseras minst 5ggr om dagen, han har fått små fotband runt has leden som det senare ska läggas små vikter i, så snart operations såret är läkt så får vi börja att simträna honom. Han är alltid på gott humör och positiv till livet – jag hoppas att allt jobb man lägger ner kommer att ge resultat – HAN ÄR VERKLIGEN VÄRD DET!!!!

I helgen är det NORDISKA MÄSTERSKAPEN i lydnad, vi sänder våra tankar och håller tummarna för Mona och Marvin!

Jag och PON junioren Ronek har börjat träna , ligg, sitt, stå, plattan och apportering – han är duktig och lyhörd och alltid med på träningen.

Ronek 8 månader

Glada resultat meddelar Susanne på Gottland – Ynnizin´s Helgas Cactus ögonlyst UA!!!

Att träna 4st hundar (Frallan Eddy får titta på) tillsammans med en 2 åring på sin Bobbycar kräver hundar som är koncentrerade och inte bryr sig om lite störning... lite....... Melker kör slalom mellan koner mig och hund, Bobbycaren med Melker på kommer vid inkallning tillsammans med den aktuella hunden, Bobbycaren kan ”Burna” grus också  och det gör den ofta vid platsläggning.

Melker som dessutom är duktig på att prata och härma sin mammas kommandon gör ofta sina egna inkallningar på hundarna, det tog några gånger innan de lärde sig att BARA KOMMA NÄR MATTE ROPAR....... Svårt för dem då Melker är den som är mest frikostig med Frollic – Nyttig träning!

Nu ska jag skynda mig att åka iväg och träna utan barn.

Äntligen är det fredag.

Idag har turen att vaccinera mjölkor och Highlandcattle mot blåtunga  kommit till oss. Mjölkorna står redan på plats i lagården, Higlandarna måste drivas ihop och fångas in, vi passar på att behandla mot pälskvalster och andra in och utvändiga parasiter medan de är fångade.

I helgen slaktas julgrisen, Jobb å jobb aldrig vilaJ  men det känns gott när allt kött är packat i påsar, köttfärsen är mald och kanske det blir lite godis till vovvarna med.

Jag och Bordercollien Mist vallade skolans baggar igår, hon skötte sig bra trots att det är några veckor sedan vi vallade får, MEN hon har bråttom – det är två växlar liksom, jag kan för lite om vallning för att rätta till det själv – dags för kurser i vallning igen.

Jag har anmält mig till vårens tävlingskurs i lydnad – känns skönt att platsen nu är säkrad.

Städade i min dator på jobbet och hittade en bild på Basil som är pappa till Helga. Basil har varit en mycket kär kompis i vått och torrt – en av den bästa (i mina ögon)PON som hittils funnits, han hade ett vackert yttre och stabilt godmodigt inre. Han dog för två år sedan 10,5år gammal i cancer.

Det var en regnig söndag morgon som jag åkte till Halmstad, tidigt var det med, extra tidigt märkte jag när jag kom fram..... endast några funktionärer åsså jag  - jag hade glömt att ställa tillbaka klockan.

Vi hade en blöt och trevlig dag. Nina och Zeke ställdes ut på utställningen och båda fick HP

Yvonne hade tränat flitigt med Zeke och han skötte sig jätte bra i ringen, såg mycket proffsigt ut, han blev BIM valp.

Zeke i lillmattes trygga famn

Lilla Nina hade svårt att stå stilla, med sprang fint efter mycket köttbulle-träning på morgonen.

Nina blev BIR valp och sedan BIG 2 valp.

 

 Jag och Nina i finalen

Simpson med husse o matte kom och hejade på, nyttig miljöträning var det att vistas ibland så många hundar och människor..... Simpson var glad och lycklig och snackade på sitt lilla vis med allt och alla.

 

Simpson

Syskonskaran fr, vänster: Zeke, Nina,Simpson